Glass.

I fredags så hängde jag med Malte. Vi hade en jättemysig dag med mycket sol och bus, och även mycket glass. Malte var sugen på glass redan på förmiddagen, så då fick vi ju självklart gå till ett fik och äta just glass. Och jag fick en puss som tack. Sedan efter lunch så var det dags för glass igen tyckte vi, så då gick vi återigen till ett fik och åt yoghurtglass. Tur att vi tycker om samma saker här i livet.

Förgänglighet.

Den var väldigt vacker till att börja med, där den stod i mitt fönster i den nya vasen jag hade fyndat på en söndagsloppis. Men under veckan glömdes den bort. Och när jag upptäckte den på nytt efter någon vecka så var den som vackrast. Bladen var så spröda och romantiska med sina rosa, röda, bruna och gröna nyanser. Stjälken kämpade för att hålla upp sin vackra blomma ett litet tag till så att jag kunde få en sista chans att njuta. Så den fick stå kvar några dagar till. Och jag gjorde mitt yttersta för att försöka bevara dess skönhet på foto.

Fokus.

Vad lägger du fokus på i din bild?

Om man justerar fokus så kan bilden plötsligt se helt annorlunda ut. Man upptäcker nya detaljer att studera eller andra vinklar att se saker ifrån. Men ibland blir bilden då helt suddig och det man tyckte var viktigt är inte längre urskiljbart. Då får man justera igen.

Söderut.

Under påsklovet blev jag trött på Stockholm, så jag tog tåget ner till Malmö och Becca. Vi fick några härligt soliga dagar, med många skratt och riktigt god mat. Ibland behöver man komma bort från vardagen.

Vårkänslor.

Äntligen tittar solen fram, och man vågar hoppas på vår. Inget mörkt får vara kvar, för nu vill jag ha ljus och lugn. Kläder och smycken går i toner av vitt, grått, rosa, blått... Och det första jag gör på morgonen när jag stiger upp är mina älskade solhälsningar. Jag sträcker och tänjer och andas tills hela kroppen är fylld med morgonlugn, som sedan blir till en styrka jag tar med mig hela dagen. Med mig under dagen har jag även Buddha, Gud, och mina vackra skyddsänglar.

Bilder: Soul of Maïa (Hanna Rössner)

Malte två år.

Min underbara kusin har nu fyllt två år. Det har gått riktigt fort tycker jag, och han lär sig mer och mer för varje gång vi träffas. Jag minns lyckan för två år sedan då jag vaknade på morgonen med ett sms där det stod att vår lilla Malte hade kommit till världen. När jag fick se honom för första gången var han så liten, så liten. Men han höll mitt finger med en stark hand då han sov i min famn. Han var världens bästa lilla barn. Och nu är han världens bästa två-åring.

Bubblor.

Idag fick jag gratis såpbubblor av en snäll tjej i en affär. Självklart var jag tvungen att prova dessa när jag kom hem, så till slut var hela mitt rum fyllt med såpbubblor. De är så vackra där de stilla flyter i luften långsamt dalandes ned mot marken... och så pop! är de borta.

Älskling.

Den här lilla killen får egentligen inte ligga i min säng, men nu när gjorde det i alla fall så passade jag på att fånga honom på bild. Man ser det inte på just de här bilderna, men oftast när man försöker få till ett foto med Frasse så blir det bara ett suddigt virrvarr av svart och vitt. Och det är så han ska vara, för annars hade han inte varit Frasse. Min älsklingskille. 

The Waste Land.

She turns and looks a moment in the glass,
Hardly aware of her departed lover;
Her brain allows one half-formed thought to pass:
"Well now that's done: and I'm glad it's over."
When lovely woman stoops to folly and
Paces about her room again, alone,
She smoothes her hair with automatic hand,
And puts a record on the gramophone.

Detta stycke är från TS Eliots dikt 'The Waste Land'. En dikt som jag nu har dissekerat ner till små små bitar av olika betydelser och ursprung. Dikten är mycket lång, och mycket osammanhängande. Men det tilltalar ändå på något vis. I varje stycke finns fotnoter där Eliot refererar oss till andra verk av andra författare eller myter från länge sedan. Vissa fotnoter hjälper oss att förstå vad som menas, medan andra fotnoter endast skapar större förvirring. Många frågor kommer upp; Vad är det som egentligen händer? Vad menar han? Varför ska vi läsa den? Varför allt kaos? Hur framställs kvinnorna? Männen? Personerna i allmänhet? Hur framställs världen sedd ur TS Eliots ögon?

Om du inte har läst dikten, så föreslår jag att du gör det. Och när du sedan inte förstår hälften så kan du komma till mig. 

Rökelse.

Jag har fått dessa underbara rökelser med doft av vanilj. Vi har haft rökelser hemma så länge jag kan minnas, i olika färger och dofter, och jag älskar dem. Efter att jag hade tänt en av mina rökelser i mitt rum så lämnade jag den i fred under några minuter. När jag kom tillbaka var hela mitt rum fyllt med en magisk rök som långsamt slingrade sig genom luften, för att sedan spridas ut och bli tunnare och tunnare tills endast doften kvarstod. Mina ögon följde den tunga rökens dans, medan jag kände hur hela jag slappnade av. Jag blev förtrollad.

Foton.

Att vara sjuk är en av de tråkigaste saker jag vet. Att leka med mammas kamera är en av de roligaste saker jag vet. När man går runt och försöker välja ut sitt motiv, försöker hitta den vackra sidan av allt runt omkring en. Vilka former, vilka färger, vilket ljus: allt hör ihop och smälter samman i fotografierna. Jag tycker inte om att ändra saker och ting i efterhand i mina foton. Det var så det såg ut när jag tyckte att det var vackert, och det är så jag vill minnas just det ögonblicket. Annars blir det inget riktigt minne för mig. 

Såhär såg jag ut i söndags, och detta var ljuset som fyllde vår lägenhet denna söndagen. Just den dagen hade jag en massa fräknar på kroppen. Lite rufsigt & vågigt hår. Och en kamera i handen. Just den dagen tyckte jag att jag var vacker.

Snäcka.

Becca Snäcka, min syster, har varit i Stockholm under sommaren. Annars bor hon i Skåne, men i sommar har hon bott hemma på vår gata i stan. Vi har spenderat mycket tid tillsammans, och jag kommer att sakna henne under hösten. Becca är en stor inspirationskälla och har alltid nya idéer & tankar. Ibland har vi olika syn på saker, men oftast så inser vi att det egentligen bara handlar om olika vinklar runt samma åsikt. Jag är övertygad om att vi blev systrar i det här livet för att lära av varandra, men även för att få skratta ordentligt. För det finns ingen som får mig att skratta som Becca.

Soul of Maïa.

De nya yogasmyckena för Soul of Maïa är så underbart vackra. Färgerna lyser upp vilken regnig höstdag som helst och alla hittar sin favorit. Som alltid så har de olika stenarna betydelser och krafter som påverkar oss, men även vår omgivning. Halsbanden har 108 pärlor, så de kan användas vid meditation. Jag är helt kär.